Vad står Socialdemokraterna i NATO frågan?
NATO frågan är en av de mest omdiskuterade och kontroversiella frågorna i svensk politik. Sverige har sedan andra världskriget varit militärt alliansfri, men har samtidigt utvecklat ett nära samarbete med NATO genom partnerskapet för fred. Detta samarbete har intensifierats under de senaste åren, särskilt efter Rysslands annektering av Krim och aggression mot Ukraina 2022.
Socialdemokraterna har historiskt varit ett starkt försvarare av den militära alliansfriheten, som anses vara en grundbult i den svenska säkerhetspolitiken. Partiet har också varit kritiskt till NATO som organisation, och har framhållit att Sverige kan bidra mer till fred och säkerhet genom att vara en neutral och aktiv aktör i internationella sammanhang.
Men under de senaste åren har det skett en förändring i Socialdemokraternas hållning till NATO frågan. Allt fler socialdemokrater har börjat ifrågasätta om den militära alliansfriheten fortfarande är relevant och trovärdig i det nya säkerhetspolitiska läget, där Ryssland utgör ett allt större hot mot Europa och där USA:s engagemang är osäkert. Flera tunga socialdemokratiska företrädare, som försvarsminister Peter Hultqvist, utrikesminister Ann Linde och partisekreterare Lena Rådström Baastad, har öppnat för att Sverige ska överväga ett NATO medlemskap som en möjlig framtida option.
Detta har dock inte varit okontroversiellt inom partiet. Många socialdemokrater är fortfarande emot ett svenskt NATO medlemskap, och menar att det skulle minska Sveriges självständighet, öka spänningen i regionen och försvaga det nordiska samarbetet. De anser också att Sverige kan stärka sitt försvar genom att öka resurserna till försvaret, fördjupa samarbetet med Finland och andra EU-länder, samt fortsätta att verka för nedrustning och dialog med Ryssland.
Socialdemokraternas partikongress 2023 kommer att bli avgörande för partiets ställningstagande i NATO frågan. Där kommer partiet att anta ett nytt försvars- och säkerhetspolitiskt program, som ska ange riktlinjerna för partiets politik fram till 2030. Det finns olika förslag på bordet, från att behålla den nuvarande linjen om militär alliansfrihet, till att anta en så kallad NATO option, som innebär att Sverige ska vara berett att kunna ansöka om medlemskap snabbt om situationen kräver det.
Det är svårt att förutspå hur kongressen kommer att besluta i denna fråga. Det beror på flera faktorer, som hur debatten utvecklas inom partiet och bland väljarna, hur läget ser ut i omvärlden, och hur andra partier positionerar sig. Men oavsett vad kongressen beslutar, kommer NATO frågan att fortsätta vara en het potatis i svensk politik.