Vänsterpartiets historia

Vänsterpartiets historia

Vänsterpartiet är ett politiskt parti i Sverige som har sina rötter i arbetarrörelsen och socialismen. Partiet bildades 1917 som Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) efter en splittring inom Socialdemokraterna. SSV var ett revolutionärt parti som stödde den ryska revolutionen och anslöt sig till Komintern, den kommunistiska internationalen. Partiet bytte namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP) 1921 och blev en del av den sovjetiska inflytandesfären.

Under 1930- och 40-talen var SKP ett relativt litet och isolerat parti som försökte balansera mellan att vara lojalt mot Sovjetunionen och att anpassa sig till den svenska politiska verkligheten. Partiet tog ställning mot nazismen och fascismen, men också mot den socialdemokratiska regeringens försvarspolitik och neutralitetslinje. Partiet drabbades av interna konflikter och utrensningar i samband med Stalins terror och Moskvarättegångarna. Efter andra världskriget fick partiet ett uppsving i popularitet och nådde sitt bästa valresultat någonsin med 10,3 procent av rösterna 1944.

Under 1950- och 60-talen genomgick partiet flera ideologiska och organisatoriska förändringar. Partiet bröt med Komintern 1951 och tog avstånd från Stalins brott. Partiet bytte namn till Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) 1967 och öppnade sig för nya strömningar inom vänstern, som feminism, miljörörelse och fredsaktivism. Partiet kritiserade Sovjetunionens invasion av Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968, men stödde fortfarande den kubanska revolutionen och Vietnams befrielsekamp. Partiet var också starkt engagerat i den svenska arbetarklassen och fackföreningsrörelsen.

Under 1970- och 80-talen var VPK ett inflytelserikt parti som utmanade den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. Partiet samarbetade med Centerpartiet och Folkpartiet i en borgerlig regering 1976-1978, men bröt samarbetet på grund av oenighet om kärnkraftsfrågan. Partiet var drivande i folkomröstningen om kärnkraft 1980, där en majoritet röstade för att avveckla kärnkraften. Partiet var också aktivt i kampen mot apartheid i Sydafrika, mot Nato-medlemskap för Sverige och mot kärnvapen.

Under 1990-talet genomgick partiet en ny omvandling i samband med Sovjetunionens fall och globaliseringens framväxt. Partiet tog bort ordet kommunisterna ur sitt namn 1990 och blev Vänsterpartiet. Partiet tog avstånd från den gamla sovjetiska modellen och betonade demokrati, mänskliga rättigheter och ekologisk hållbarhet som sina grundläggande värderingar. Partiet ställde sig också kritiskt till den nyliberala politiken som präglade både höger- och vänsterblocket i Sverige. Partiet ingick i ett samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet under Göran Perssons regering 1998-2006, men hade ingen ministerpost.

Under 2000-talet har Vänsterpartiet fortsatt att vara ett oppositionsparti som försvarar välfärden, jämlikheten och solidariteten mot nedskärningar, privatiseringar och ojämlikhet. Partiet har också profilerat sig som ett feministiskt parti som kämpar för kvinnors rättigheter, mot rasism och diskriminering.